XOUICE

Veckan som gick innehöll 10 tuffa pass på gymmet. Ångesten över att snart (om någon timme.) inte kunna träna på som vanligt. Alla underbara fredagsfys pass där kroppen är helt slut och svetten rinner något kopiöst. Hoppas kunna köra hiit i maj någon gång igen. Så lång tid dit. Men jag hoppas på att komma tillbaka med ett så bättre knä, att inte känna sig begränsad över att det gör ont eller att det är ostabilt. 

Så nu blir det nytt fokus i träningen. Rehabparty och överkroppspass, kommer nog cykla en hel del för att kunna behålla så mycket kondition som möjlgt och så jag får svettas med. Är ingen lycklig Lollo om jag inte får svettas alltså, haha. 

Tidig morgon blev det idag, Va här klockan 7:00 imorse, så var operationen flyttad på grund av akut fall. Vet ni? Man får inte äta innan operation heller, gah! Så här ligger jag och är super hungrig! Lollo aka Skalman har inte fått käka sin frukost idag.. börjar kännas nu ska jag erkänna. 

Tillbaka till ångesten. Det är sällan att jag upplever ångest. Väldigt tacksam för det. Men nu, trots att jag vill få ordning på mitt knä så finns den där. Att inte få träna hårt, att känna sig begränsad i vardagen, skit också. Men förbereder mig mentalt på en tuff månad(er). Lovar mig själv att komma tillbaka starkare än nånsin både mentalt och fysiskt. I will be back!