XOUICE

 

Utan dina andetag har världen inte varit sig lik. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Den enorma tomhet som du lämnade efter dig. Tänk vad fina minnen du skapade tillsammans med mig, med oss. Dessa minnen är jag så oerhört tacksam för de dagar saknaden är som störst.

 

Ett hjärta av guld som gör att det är så många som går med saknaden inom sig, Sixten pratar ofta om dig, hur mycket han saknar dig. Jag tröstar han och pratar om de minnen ni hann med att skapa tillsammans.

Det är tungt att se en liten kille sakna så mycket, men tacksamheten att ni hann träffas och få minnen ihop går inte att beskriva.

 

En farmor som du skulle alla få chansen att få växa upp tillsammans med. Att få följa med på semester. Att du tog med mig och syster på tåget för att vi ville åka tåg. Åka och sjunga på midsommar och köra hem i svettig bil med tåfislukt i hela bilen.

En sak jag saknar är att få baka lollo kakor med dig, det saknar jag.

 

Ibland kan jag fråga mig själv om denna saknad någon gång minskar. Det har snart gått 3 år sen du lämnade oss. Saknaden har inte minskat än, och jag tror att en person som du alltid kommer vara lika saknad.